Saknar dig!!
Jämt tomt utan dig. Jag önskar att du var här nu, och jag var så glad att du skulle komma på min konfa avslutning, på mitt dop. Men du syntes aldrig mer till. Jag inbillar mig fortfarande om att du finns. Hör din röst, ser din rullstol, hör dina andetag, och att jag ser dig överhuvudtaget! Det var den 2:e maj som du tog ditt sista andetag, ditt sista rod, din sista rörelse.
Gråter fortfarande när jag tar fram bilder på dig, men de är en härlig känsla. En sån känsla som är jobbig men ändå rätt underbar att få. Är glad för att fått känna dig! Och kommer alltid att vara! Du är den bästa som finns. Du har vart en bra förebild för mig, ja typ som n idol! Du kommer alltid finnas kvar i mitt hjärta och mina tankar.
Glömmer aldrig när jag följde med dig när du skulle bygga ut huset för sista gången. När du tog fram dina ritningar, hur du pratade, dina tankar bara blev till ljud som blev till ord. All den sten som du bar fram och tillbaka, satte de till platts. De fick ett stort drömhus! Du fick se ditt minsta dotters barn innan din kropp och din själ tog farväl till varandra.
Jag hade inte räknat att du skulle bara försvinna från oss bara sådär! Trodde att du skulle leva tills jag blev 40 eller något sånt. Men de blev bara tills jag blev 15.
Du va den jag alltid kunde skratta med. Jag blev jämt glad när jag kom till dig. Men nu måste jag säkert vänta i några eller flera år tills jag kan få träffa dig. Om man ens kommer upp till himlen. Om man inte kommer dit pp, så har folk ljugit. Men jag vill tråffa dig igen. Jag kommer gå till din grav många gånger i mitt liv. Jag ska berätta halla dom historier som jag har hört och de historier jag fått vara med dig till lillebror. Det blev bara så mycket när du gick bort morfar. Jag hoppades inte på att det skulle bli såhär. Jag hoppades på att lillebror också kunde få dela med sig av speciella grejer med dig, och upp leva saker och ting. Men nu måste jag dela med mig av mina historier till honom. Men kommer aldrig att glömma dig, de är en sak som när man aldrig glömmer de roligaste sakerna man gjort i sitt liv.
Du kommer alltid att finnas hos mig, morfar David♥
Min älskade Joline !
Jag blir så rörd av din berättelse dina tankar och känslor så fantastiskt du skriver om din älskade morfar ! Du skall veta att det är bra för dig att skriva om dina känslor det lär dig att bearbeta dina känslor och din sorg av att förlora någon du älskat så mycket som din morfar. David skulle och är stolt över dig som skriver så fint om hur du känner det inom dig. Och jag som Farmor ser din förmåga att skriva att det är något du skall satsa på för din framtid. Du kommer att bli bra i svenskan i skolan om du utrycker dig så som dittt hjärta talar till dig. Puss och Kram Farmor
Min älskade lilla julle du är så gullig (ibland).När du skriver så här finnt om lilla david så känner jag mig som lilla skutt bhu bhu gråter floder.Men sötast å snällast e du när du sover.Puss å kram min älskade joline.
Älskade Joline!
Glöm alldrig att berätta för Lincoln om sin morfar som han endast fick träffa en gång.
Kram momor
